Att man ens kan sakna en människa så..
För varje dag blir det allt mer tydligt att du inte finns mer..
 Du finns, inom mig..
 Inom mig ser jag dig..
 Vill inte öppna ögonen och inse verklighet..


 FAN!

Allt är upp och ner! Det är bara så jävla kaos det kan bli.. Jag har slutat bry mig, jag har slutat kämpa.. All ilska har förvandlats till is.. Det är mitt liv. Och jag tänker leva det på mitt sätt..

Till Robin ♥ 

Du är, var och förblir en ängel skänkt från ovan,
en speciell person som du, kommer aldrig att bli glömd.
Tiden kanske har seperarat oss, men det spelar ingen roll,
för i våra hjärtan lever du kvar, och är för evigt gömd.
Du har touchat mitt inre, blivit en stor del av min inspiration,
som jag hoppas alltid kommer sätta spår i min själ.
Oavsett hur hårda tiderna än var som vi gick igenom,
så gav dig mig styrkan att fortsätta kämpa.
Var du än var så spred du vidare din lycka vidare,
och berörde folk genom att bara sitta och samtala intill.
Du hade en gåva, en talang, som du använde till att skapa
mirakel och hopp genom att bara fanns till.
Om jag bara lyckas bli en hälften så bra människa som du var
Så vet jag att jag lyckats med min uppgift här på jorden.
Min kärlek till dig är odödlig och kommer alltid att leva vidare.

Du är och förblir en ängel skänk från ovan.


 

Om ca 12 timmar sitter vi där och ska ta farväl av dig gubben.
De är förtidigt.
Jag saknar dig.
Alla minnen vi delat genom åren. De gör ont.
Livet är så orättvist, på många sätt.
Man ställer frågan Varför om och om igen.
Inget svar..
Vi säger inte farväl för alltid.
Bara en liten stund.
Vi ses ju sen, okej?
Ta hand om dig gubben, vart du nu än är.
Du kommer alltid ha en plats i mitt hjärta.
Jag kommer för alltid minnas & le, för din skull.
Saknar dig djup ♥

Vaknat för femhundrafemtioelfte gången nu.. När ska han/hon/den/det ge sig till? Suger energi detta! Och dyngförkyld och en febernivå som heter duga! Klockan ringer 7.00 och jag kommer vara som ett levande lik ännu en dag.. Aaaaaaa!

MEN jävla bajsblogg som ska krångla när man skriver en hel roman och så bara kruppar de.. nej fy fan..
Haft en toppenhelg och ler mer än vanligt :)

Vem behöver en man när man kan nöja sig med en Utter?

 så tror jag på spöken...

lånar ordet av storstrumpan som kallar mig lillstrumpan men nu över till mellanstrumpan.. Hon tycker jag sköter mig dåligt. Att jag helt enkelt uppdaterar förlite. Men sanningen är den att jag vet inte vad jag ska skriva. De finns mycke jag skulle kunna skriva om, men då är vi ju så himla negativa och piss off och kankse sårar nån fittig själ därute. Förvisso brukar jag inte hålla inne på sånt utan brukar rent utav nästa kunna skriva vem personen i äran heter och vad jag tycker och tänker om denna. men nu är de så att jag har varken lust eller ork till att lägga ner en massa energi på. Så lyckans alla fittiga själar som hängen i en lös tråd i mitt liv. Ni blev räddad av jävulen själv.

men som sagt, vad jag gör jag.. sitter här, bortdomnad i röven och trött som as.
jag vrider och vänder på allt men finner varken lösning eller svar på något.  så vad gör man?
Jo, man får helt enkelt bita i det sura äpplet och och tugga sig igenom de på ett eller annat vis.

åh va tråkigt det här är.. fattar inte ens varför jag har den här skiten kvar.. för ni är ju inte direkt till nån hjälp iaf. fuckers!

Puss och dra balla i grus :) 

Helgen har varit sjukt bra.. Jag älskar detta gäng, ni får mig på topp!!

Till rutan som aldrig kommer över ett!
Jag är trött, irriterad och rent utav förbannad.. Nu har jag verkligen fått nog av detta. Nu får det fan va bra!! Jag är en människa för fan, jag är ingen hund, ingen trasdocka. Jag är jag och jag kommer fan aldrig mer, ALDRIG rätta mig efter varken den ena eller den andra. För mitt liv är mitt och ingen annans! Fatta det, och jag tänker fan inte ta tillbaka de jag en gång hade, så jävla desperat och dum i huvudet kommer jag aldrig mer och bli! Och jag vet själv att jag värd så jävla mycke bättre! Och de som händer och sker kommer bli oförlåtligt, jag kommer inte finnas till hands något mer. Man behandlar inte sina egna barn så jävla illa som du gör.. Jag ser inget gott i dig mer, inget! De är så jävla över med allt så jag bor hellre under öppen himmel än att dela tak med dig!
Ni suger min energi till botten..
Jag orkar allvarligt inte med dehär mera.. Over and Out!

De gör ont att säga de, men ibland hatar jag dig längst in i hjärtat.. Förstår du inte att jag behöver dig, jag behöver dig på min sida. Du ska stötta mig.. MIG! Du ska inte dumförklara och lägga skulden på mig. För jag vet, vet så jävla väl att det inte är mitt fel. Jag har inte gjort ett enda jävla fel. Jag har enbart räddat mitt egna skinn! Du sa själv för några år sen att jag borde bli starkare i mig själv, våga tro på mig själv och sätta stopp. Nu, Idag är jag den person du frågade efter. Men var är du? Nu motarbetar du mig. Förstår du inte att de gör ont.. För fan, du är min MAMMA! Jag vill ha min riktiga mamma tillbaka, den mamma jag en gång kunde prata öppet och känna trygghet hos. Men de gör jag inte nu.. Och de skär sår i min själ av att sitta och skriva detta. För jag älskar dig, djupt. Men jag hatar dig lika mycke för att du sårar mig..

många tankar, dålig feedback..
många måsten, ingen ork..
dålig sömn, tunga ögonen 

hur svårt ska de egentligen va?
finns det lite ro kvar till mig oxå nånstans?

Yrvaken sitter jag i sängen en söndagmorgon å kråkorna kraxar så fint. Duktig tjej som vaknar innan telefonen ringer.. Kors i taket för mig.. Några få timmars sömn och en heldag på IKEA blir suveränt.. Hoppas på många fina och behövlig fynd.. Nu blir de en morgonkaffe ute på trappen..

Ha en fin dag på shitheads ;)
sunshine ♥

Jag skrev ett jättelångt inlägg, men så raderade jag det :)

Vet ni varför?
De vet jag inte själv..

HAPPY!

 JÄVLA SKIT VÄDER, HELVETES FÖRBANADE JÄVLA DYNGVÄRME DU TAR FAN DÖ PÅ MIG!!