Behöver nog helt enkelt skriva av mig. Jag tänker inte gå in på några detaljer vad som händer och sker så länge som allt är så oklart. Men de är tufft.. Livet är inte alltid rättvist, men man vill inte att någon ska lida.. Efter denna dag har jag fått fundera och jag har kommit fram till att vad som än sker med nuläget har jag alltid en stark människa på min sida. Men jag vill att du fortsätter kämpa, iaf ett tag till..

De kusliga är att jag fått ett rejält tagg inför flytten. Nu vet jag att de kommer bli bra. Jag har tjatat i varje inlägg om denna resa/flytten men idag har poletten äntligen satt sig där den ska. Jag fick en skuldkänsla över att känna så men jag vet att du aldrig skulle acceptera att jag stannade kvar. Jag vet hur glad du blev när jag berättade om jobbet..
Tankarna snurrar, man undrar hur natten kommer sluta, hur morgondagen kommer börja.. Allt är så oklart och den väntan om besked är så otroligt jobbig.. Men jag hoppas du orkar hålla dig kvar.. Du fyller ju år nästa vecka, tänk på all tårta vi kan äta. Du älskar ju socker, de du egentligen absolut inte får äta.. Och tänk vad kallt de blir när jag kommer och hälsar på om du inte är där, vem ska då hålla pannan vid liv. De gör du så bra.. Med dig i närheten känner mig sig alltid välkommen.. Så jag ber för allt i världen att du ska kämpa in i det sista. De här är inte slutet. Oh nej, de är början. Snart är vintern över och folkracesäsongen börjar. Då är du väl där, right? Tävlingarna blir ju inte de samma utan dig förstår du väl. Du är en sån varm och godhjärtad människa som jag för allt i världen inte vill att de ska sluta såhär för.. Vill inte att du ska ont..
Du är älskad ♥

---

Kom ihåg, ta vara på de ni har idag, imorgon är en annan dag..