Jag tar oftats inte åt mig när andra snackar skit. Men när man är 60 mil hemifrån och får höra det ena och det andra, dag efter dag då når de den gränsen där jag flippar ur totalt.. Och när jag flippar ur vid den gränsen då ska ni va glada över att slippa ha mig på hemmaplan..

Vore jag hemma nu skulle nog både de ena och de andra ansiktet inte vara något ansikte mer.. Men när man vid den åldern pratar en massa skit och sen hånar en tillbaka med korta förargliga svar då tänder jag ännu mer. JAg vet så jävla mycke mer än vad jag vill berätta att jag vet. De finns faktiskt personer i min omgivning som jag en gång haft fruktansvärt svårt att lita på men som jag i denna stund skulle göra allt för.. Inte på det viset att jag skulle ljuga om saker för personens skull men jag skulle stå bakom personens rygg full ut.. För X är värd mer än denna skiten..

Sakanr er där hemma <3